Dvärgpapegoja

Agapornis presonata (av personatus= försedd med mask)

Släktet Agapornis omfattar nio arter, av vilka åtta kommer från afrikanska fastlandet, medan den gruhuvade dvärgpapegoja lever på Madagaskar. 

• Gråhuvad dvärgpapegoja (Agapornis canus)
• Rödhuvad dvärgpapegoja (Agapornis pullarius)
• Svartvingad dvärgpapegoja (Agapornis taranta)
• Svarthalsad dvärgpapegoja (Agapornis swindernianus)
• Rosenhuvad dvärgpapegoja (Agapornis roseicollis)
• Serengetidvärgpapegoja (Agapornis fischeri)
• Svarthuvad dvärgpapegoja (Agapornis personatus)
• Malawidvärgpapegoja (Agapornis lilianae)
• Svartkindad dvärgpapegoja (Agapornis nigrigenis)

De olika arterna av dvärgpapegoja har blivit mer och mer populära i Sverige. Vanligast är den Rosenhuvade dvärgpapegojan. 

Vi har tidiager haft ett vackert Fischeri-par, men har idag ett minst lika vackert par Svarthuvade agapornis... en grön hane och en blå hona.

Den svarthuvade dvärgpapegojan är en fågel i familjen östpapegojor som ursprungligen förekommer i Tanzania, men som också finns introducerad i Burudi och Kenya. I det vilda har personatan svart huvud, gult bröst, mörkt gröna vingar, ljusgrön underkropp, klarröd näbb och en vit fjäderlös orbitalring runt ögonen. Som tamfågel har flera färgvarianter (färgmutationer) avlats fram.

Det vetenskapliga namnet Agapornis kommer från grekiskan och betyder kärleksfågel, på engelska Lovebirds. Namnet kommer av att de bildar par och är monogama. Detta är en väldigt sällskapssjuk fågel och ska hållas minst två och två, gärna i flock. Dvärgpapegojor bör dock inte hållas med andra fågelarter, speciellt inte i samband med häckning, då dvärgpapegojan kan vara mycket aggressiva och revirhävdande. 

Dvärgpapegojan är en aktiv, lekfull, charmig och busig papgoja i litet format, som kan lära sig en hel del trix (vare sig matte/husse vill eller ej). De är till exempel mästare på att lista ut hur de kan ta sig ur buren... De är livfulla, snackar och snattrar mest hela dagen. De pratar till och med i sömnen ibland!

Dvärgpapegojan är en liten papegoja på 13-17 cm. De har en karakteristisk liten men kraftig kroppsbyggnad och en kort stjärt. Den lilla storleken placerar dem bland de minsta papegojorna i världen, men näbben är relativt stor i paritet till kroppens storlek vilket kan märkas på inredningsdetaljer.

Inom de olika arterna förekommer flera färgmutationer. Det är viktigt att inte avla de olika arterna med varandra, och att ibland återintroducera de naturliga färgerna om man avlar på färgmutationer.

Dvärgpapegojan blir upp till 15 år gammal. Honan lägger 4-6 ägg som ruvas i 21-23 dagar. Ungarna lämnar holken vid 5 veckors ålder och är självständiga efter ytterligare 3-4veckor. De blir könsmogna vid 4-6 månaders ålder, men bör inte häcka innan närmre ett års ålder. 

I det vilda äter dvärgpapegojan hirs, majs samt frön av Acacia och gräs, vissa ogräsarter, nedfallna bär och frukter.